Nedräkning

Imorgon är det första december och då börjar nedräkningen till jul. Jag tror mina söner blir glada när det öppnar skåpet och ser detta berg av små paket, ett till varje dag.

Och varje paket är (såklart) numrerat.

För Lorentz blir det ett par legosatser som jag delat upp med lite bitar och några steg i instruktionen för var dag. Oskar väntar en polisstyrka i Playmobil, helikopter, terrängbil, vattenskoter och gubbar till. Oskar får dessutom en fin avslutning på sin kalender då han i julklapp får en stor polisbil (också i Playmobil) som kan blinka och låta samt en båt i samma serie.

Kakprojektet: Saffransbiscotti

Jag är lite på skorpor nu. Och vilken tur att det fanns ett biscottirecept i receptboken. Jag har gjort det i sin "grundform" med mandel och saffran, men det kan ju varieras i det oändliga. Andra favoritskorpor just nu är med whiskydränkta tranbär och vit choklad.

På plåten...

... skurna för tork...

... och färdiga!!

Kakprojektet: Kuliga kex

Vi värmer upp pepparkaksformarna med dessa kuliga kex. En mycket enkel deg och ganska intetsägande kakor. Fördelen är att man gör en deg som det sedan ska tryckas ut formar på och vips har man användning för pepparkaksformarna året runt. Eller som nu, barnen hittar pepparkaksformarna och vill baka NU, då kan man lätta slänga ihop denna kakdeg och baka lite. Kakorna pimpas med fördel med kristyr och strössel.

Fars-dag-present

Fördelen med att ha en föga spridd blogg är att man kan lägga ut presenter innan de ges bort. Som denna virkade fars-dag-present. Jag har blivit inspirerad av alla bloggar om virkning som visar att man verkligen kan virka allt.


Och för mig blir detta verkligen beviset på att man kan virka allt. Ett kärnkraftverk! Som förebild har jag haft Forsmark. Och får de som inte vet eller anar så jobbar både min pappa och jag själv i kärnkraftsbranschen :-). Nu hoppas jag bara att pappa blir glad.

Lovikkavantar

Så här blev lovikkavantarna när de blev klara. Jag är jättenöjd. Jag har följt det här mönstret (på ett ungefär). Garnåtgången blev ca 70 gram per vante. Det tog från fredag kväll till söndag eftermiddag att färdigställa dem, inklusive fästa trådar, dekoration och tofsar. De är lite lagom ruggade, så den blivande ägaren kan gärna tufsa till dem mer om hon vill.

Garnet var verkligen roligt att sticka i och det känns kul att jag har två härvor lila lovikkagarn till mig själv. Troligen virkar jag mig ett par vantar i det.

Lovikka

Alla borde verkligen prova att sticka i lovikkagarn. Jag köpte Ullcentrums lovikkagarn på Syfestivalen och efter ett par timmar på kvällen så var redan själva vanten klar. Idag, dagen efter, gjorde jag klart tummen och har börjat rugga upp vanten för den äkta lovikka-känslan. En till likadan och så lite traditionsenlig dekoration med gul-blå-röda garner så är de klara att levereras till München.